Biografi – Edgar Wallace – Världens flitigaste författare

24 augusti, 2020

I en utländsk tidning hitta vi följande skildring av Edgar Wallace, den kände engelske kriminalromanförfattaren. Artikelskribenten börjar med att förklara, att för varje gång han går förbi en boklåda, där Edgar Wallaces namn stirrar emot honom från den ena bokryggen bredvid den andra, får han lust att ta av sig hatten.
— Det är inte hans böcker som sådana, vilka komma mig att känna vördnad, skriver vår sagesman. Den konstnärliga halten i hans författarskap är ju inte något att tala om, men vad jag bugar mig inför är den mannens enorma flit och arbetsförmåga. Han har fabricerat så många ”short stories”, romaner, artiklar och skådespel under årens lopp, att säkerligen ingen människa har läst hela hans samtida produktion.

Edgar Wallace är en mäkta rik man men sina miljoner har han inte tjänat enbart på sitt författarskap. Vid sidan om detta är han nämligen lidelsefullt intresserad av kapplöpningar, och att hålla kapplöpningsstall, en lyx, som varit orsaken till så många rika mäns ruin, är för Edgar Wallace en ständigt lika givande inkomstkälla. Han är nämligen en av världens för tillfället mest och bäst kända kapplöpningsexperter, och de, vilka rätta sig efter hans tips i The Star (han hinner nämligen med att vara hästsportsskribent också) bruka inte få anledning ångra sig.
Denne underlige man med sin oförbränneliga energi och arbetsförmåga har emellertid bakom sig en barndom och ungdom, som är lika äventyrlig som någonsin några av hjältarnas i hans detektivromaner. För det första är inte Edgar Wallace hans riktiga namn. Vem han är och var han egentligen kommer ifrån är det ingen som vet — inte ens han själv. Som en liten byting på två år blev han hittad ensam på en landsväg en bra bit utanför London. Den som hittade honom var en fiskhandlare vid namn Wallace, och denne tog barnet med hem till sig utan att bry sig om att göra någon anmälan till polisen om fyndet. Fosterfadern kallade den lille för Edgar, och det namnet har han fått behålla.

Styvfaderns hem hörde emellertid inte till de allra lugnaste. Fiskhandlaren hade två egna söner, vilka i olika perioder tillbringade så gott som hela sin ungdom i olika fängelser. Vad fosterfadern själv beträffar hörde det till hans söndagsnöjen att från något lugnt hörn i Hyde Park slunga ut vilda förbannelser över de engelska myndigheterna i gemen och över polismyndigheterna i synnerhet. Den där lilla ovanan blev han straffad för otaliga gånger. Det är alltså inte så underligt, att Edgar Wallace kommit att ägna sig åt brottmål och över huvudtaget kriminalistik i sina skriverier, han är ju så gott som uppfostrad med sådant. Hade det varit en söndagsskollärare, som hittat den lille tvååringen, kan det ju hända, att världen numera känt Edgar Wallace som en flitig producent av uppbyggelseskrifter. Men nu var det inte på det sättet, utan just genom sin oroliga barndom hur Edgar Wallace som sagt blivit kriminalexpert.

Var barndomen i fosterfaderns ambulerande fiskaffär orolig, så blevo emellertid inte ungdomsåren så vidare lugna de heller. Redan vid den tid, då han skulle konfirmeras, hade det myckna hanterandet av fisk väckt en obändig längtan efter sjön hos den unga Edgar. En vacker dag gav han sig också iväg från London, tog hyra som kajutpojke på en kutter i Folkestone, rymde i första hamn och tiggde och stal sig tillbaka till London. Så gick det några år, under vilka han begrundade sin misslyckade äventyrsfärd samt började få litterära förnimmelser. Han skrev hemskt dålig vers. Det kan man emellertid som bekant inte tjäna livsuppehället på, utan som sjuttonåring lät den unge skribenten enrollera sig i hären och blev så småningom sänd till Sydafrika. Här kom han i beröring med Rudyard Kipling, för vilken han bekände sin längtan att bli journalist. Kipling avrådde, men Wallace blev en pennans man i alla fall. Under boerkriget var han sålunda krigskorrespondent, och en journalistbragd under denna tid förskaffade honom en förmånlig anställning i Daily Mail. Under åtskilliga år var han sedan denna tidnings flygande korrespondent och skrev om allt och ingenting från jordens fyra hörn. Så småningom tröttnade han emellertid på det eviga flaxandet planeten runt från furstebröllop till revolutioner och andra festligheter. En vacker dag sade han därför upp sin anställning — och skrev en detektivroman. Sedan den tiden är Edgar Wallaces namn internationellt känt. Numera är han ju världens mest produktiva och mest lästa detektivförfattare samt en av samma världs mest framstående kapplöpningsexperter. Hans teaterpjäser gå i åratal på storstädernas teatrar, och hans bankkonto räknar man i miljoner.

Författaren till artikeln om Edgar Wallace slutar med att utbrista:
— Är inte detta en man, inför vars arbetsförmåga man måste ta av sig hatten?
En fråga, som ju obetingat kan besvaras med ja.

Den här texten publicerades ursprungligen år 1930 i tidningen »Aftonbladet» med titeln »Edgar Wallace, världens flitigaste författare». Texten publicerades anonymt.

Inga kommentarer

Kommentarer inaktiverade.