Stockholmsdetektiven som inga Stockholmare kunde läsa

22 juni, 2019
Under ungefär 30 år var Leo Carring den mest kända svenska brottsbekämparen. 
Den arrogante privatdetektiven var baserad i Stockholm. 
Men underligt nog så kunde invånarna inte läsa om äventyren i sina egna kvarter – berättelserna gick bara att läsa i städer som Göteborg, Åmål och Trelleborg.

Den första svenska deckarvågen började 1913. Då gav författaren Samuel August Duse ut den första boken om privatdetektiven Leo Carring, ”Stilettkäppen”.
Framgången gjorde att det snart kom en hel rad med böcker med namnet ”S. A. Duse” på omslaget. Totalt skrev Duse 13 detektivromaner om mästerdetektiven.
Men de flesta novellerna av den populära författaren gavs inte ut i bokform, utan publicerades i våra svenska dagstidningar.
Under drygt 20 år kunde svenskarna läsa hans korta deckare i ett 30-40-tal lokala tidningar. Totalt handlar det om ungefär 500 texter.

Invånare på Gotland kunde läsa om Stockholmsdetektiven Leo Carring om de prenumererade på Gotlands Allehanda. I hans hemstad Östersund fanns äventyren i Jämtlandsposten och i Lysekil i Lysekilsposten.
I Göteborg skrev Duse under perioder för både Göteborgs Aftonblad, Göteborgs Dagblad, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Göteborgs Morgonpost.
Några av de lite mer oväntade publikationerna är Provinstidningen Dalsland och Trelleborgstidningen. I USA hittades Leo Carring i spalterna på  svenskspråkiga tidningar som Texasposten, Oregonposten och Worchester Skandinavia.

Men trots att äventyren på Stockholmsgator och i Stockholmsbyggnader nådde miljontals personer nästan varje vecka eller månad, så publicerades dem inte i Carrings hemstad.
Stora tidningar som Aftonbladet, Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet saknade texter om mästerdetektiven.
Den enda Duse-novellen som man kunde läsa i huvudstaden var ”Utpressningen” som publicerades i tidningen Dagen i juli 1915.
Så trots att många av svenskarna i landets småstäder visste allt om de fiktiva morden och brotten i huvudstaden – så visste invånarna själva inget.

Den bästa gissningen till varför det inte finns några Carring-berättelser i en tidning som Dagens Nyheter är enkel – pengar. De flesta tidningar som ges ut i Stockholm är nationella. Skulle en novell publiceras där så skulle den konkurrera med publiceringen i den lokala tidningen.

Författaren Duse avled redan i februari 1933. Han hade nog blivit förfärad om han fick veta hur e-böcker fungerar. I den digitala världen går det inte att sälja samma novell till 30-40 olika lokala tidningar. När en e-bok är publicerad så når den i stället ut till – hela världen.

Inga kommentarer

Kommentarer inaktiverade.